The zone of proximal
development (ZPD)

översätts vanligen till proximal utvecklingszon eller den närmaste      _  
utvecklingszonen. ZPD är ett av de centrala begreppen i
Vygotskys teoretiska arbete och i de efterföljande sociokulturella
och verksamhetsteoretiska lärandetraditionerna. I en enkel
mening brukar ZPD förklaras som den möjlighetszon som uppstår
när ett barn, en ungdom eller en vuxen får hjälp av en mera
kunnig lärare eller studiekamrat för att arbeta med en uppgift han
eller hon ännu inte klarar av på egen hand (självständigt). ZPD
förklaras ofta med ett av de mera berömda citaten från Vygotskijs
arbeten: ”Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hon eller han
göra på egen hand imorgon” (Vygotskij, 1999, Tänkande och
språk).

ZPD är dock ett mycket komplext begrepp och har av
Vygotskys efterföljare vidgats och fördjupats på olika sätt.
Centralt för Vygotsky var att barns utveckling är relaterat till de
verksamheter han eller hon är delaktig i. Detta innebär att ZPD
uppstår/skapas i och genom olika verksamheter. Genom deltag-
ande i verksamheter tillsammans med andra möjliggörs en
kvalitativ ny kunskapsutveckling.

Begreppet ZPD är också sammankopplat med begreppet
scaffolding som på svenska brukar översättas till stödstrukturer.
Genom att i undervisning skapa stödstrukturer (fysiska och/eller
tankemässiga) kan man öka förutsättningen för att eleverna
ska kunna verka inom en proximal zon och därmed ökas
förutsättningarna för elevernas kunskapsutveckling.